Hon bodde på pråmen nere vid kajen
Minnernas allé
Bergkvara
Alla som har levt har berättelser att informera. Kanske väcker det även dina minnen till liv när du hör detta här? Vi börjar tillsammans med ett minne från Skytteholmen. Och sedan får detta rulla på.
Leif Lindberg: När jag var pojk fick vi som åringar tillåtelse av föräldrarna att vandra ut dit någon 60 minuter i början av festen. Vi stod där ute och hängde och tittade på de vuxna samt hur de uppförde sig. Kanske vi köpte någon varmkorv. Det var ständigt lugnt och städat dock av tradition var detta ganska mycket brännvin involverat på lördagarna. Ofta slutade det med slagsmål inom någon vrå. Brännvinet fick dem att uppträda vid det sättet. Vår fjädringsman Johansson i Söderåkra fanns en väldig auktoritet inom samhället. Om han kom dit när de slogr upphörde slagsmålet omedelbart utan att han behövde ingripa. Han behövde bara visa sig.
Bengt Åhstedt: Scoutkåren inom Bergkvara bildades En kyrkoherde i Söderåkras församling ägde flyttat till Bergkvara samt samlade ihop några personer kunde hjälpa t
KAPITEL 2.
Ja dagarna de går vidare, och jag blir allt bättre i min fot. Tänk att grodblad kan vara så god att lägga på en sår. Det drager ut lort och orenligheter ur såret för något sårskydd hade vi ju ej. Nog var det långsamt att ligga stilla till en pojke som fanns van att röra vid sig. Det var flera av mina lekkamrater likt kom och hälsade vid. Bland de många fanns en flicka i min ålder som hette Ebba. Hon kom in varenda dag för att utföra mig sällskap. Hon satt så troget på sängkanten och pratade om allt möjligt, som barn ständigt brukar göra. Men enstaka dag, när jag fanns nästan bra, kom far och talade om för att han hade talat tillsammans med innehavaren av Strömsbro Garnbod. De skulle ha ytterligare en springpojke för dem hade så mycket för att göra. Jag var ej sen att taga artikel på tillfället.
Följande solens tid gick jag till affären och talade om vem jag var. Jag fick tala med affärsinnehavaren egen och jag fick jobbet som springpojke. Den inledande dagen var det ej något spring, utan jag o