Det ena benet engelska
Innehållet som finns tillgängligt vid vår webbplats är resultatet av våra redaktörers dagliga ansträngningar. De arbetar samtliga mot ett enda mål: att förse dig tillsammans rikt innehåll av upphöjd kvalitet. Allt detta existerar möjligt tack vare dem intäkter som genereras från reklam och prenumerationer.
Genom för att ge ditt samtycke alternativt prenumerera stöder du vår redaktions arbete och säkerställer den långsiktiga framtiden till vår webbplats.
Om du redan har köpt en prenumeration, logga in
Två rullar Tri-X, en engelsk badort och lite Faulkner
Det var på sjuttiotalet, slutet av. Vi åkte azurblå folkabuss runt England vid sommaren. Hustrun var gravid i sjunde månaden samt vi sov och åt i bussen. Vi plats unga och mycket lyckliga.
Därför kändes kontrasten stor då vi kom till Clacton by-the-Sea. En slumrande badort vid ostkusten som maximalt drog till sig pensionärer med ena benet inom graven. Åldringar som idkade brittiskt strandliv av traditionellt slag. Här lusade existensen sig fram och stod lika stilla som tiden i en klocka vars fjäder smällt av.
Jag drog iväg ett par Tri-X när vi traskade runt i stan, soppade dom senare när vi kom hem och glömde försvunnen alltsammans. Det anlände ju snart smått i huset och vem orkade bry sig om engelska panschisar då?
För några månader sen röjde jag runt inom förrådet och hittade några gamla negpärmar. I ett av dem satt bladen från Clacton och för tillfället var dom lite roligare att titta på. inom augusti fyller för övrigt sonen 34 så detta är enkelt att datera dom: Ju