Salt löst i vatten volym
Vissa ämnen löser sig enklare än andra i en visst lösningsmedel (såsom vatten). Medan det till modell går att lösa ca. 36 g koksalt inom en dl vatten nära rumstemperatur går det för att lösa ca. g sötningsmedel i samma volym dricksvatten vid samma temperatur. Detta kallar man för för att ämnena har olika löslighet.
Lättlösliga, blandbara och olösliga ämnen
Koksalt och socker är modell på ämnen som väldigt lätt löser sig inom vatten. Detta kallar man att de är lättlösliga i vatten. Ämnen liksom är oändligt lösliga inom varandra kallas blandbara, vilket etanol och vatten existerar exempel på. Det går att lösa oändligt många etanol i vatten samt vice versa. Ämnen liksom däremot är väldigt svåra att lösa i dricksvatten sägs vara svårlösliga. en exempel på detta existerar saltet silverklorid som man bara kan lösa något tiotusendels gram av inom vatten vid rumstemperatur.
Andra ämnen kan (i stort sett) inte bilda någon svar med varandra överhuvudtaget. Matolja och vatten är en bra exempel på detta. Man säger att matolja är olös
Alla salter har olika löslighetsgrad i vatten. Vanligt bordssalt (NaCl) kan man lösa väldigt mycket av i en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, medan exempelvis silverklorid (AgCl) till synes inte alls löser sig i samma volym vatten. Orsaken till att salter kan lösas olika många beror främst på tre faktorer: Ju större laddning jonerna i saltet har, desto större kommer den attraktiva kraften mellan dem för att vara. Ett salt liksom består av två joner som är tvåvärt laddade (exempelvis CaSO4) kommer för att hålla ihop bättre än ett salt som består av två envärt laddade joner (exempelvis LiCl). angående laddningarna är olika stora på jonerna i saltet kommer dessa att hålla ihop sämre än ifall laddningarna hade varit noggrann lika stora. Stor skillnad i elektronegativitet mellan de numeriskt värde jonerna i saltet fullfölja att bindningen är överhängande av jonkaraktär. Mindre skillnad inom elektronegativitet mellan de två jonerna i saltet gör för att bindningen är överhängande kovalent i sin karaktä
1. Laddningsstorlek
2. Elektronegativitetsskillnad