an kan ju undra hur människorna hade det tillsammans med sina gudar förr, vilka hade man ordning på och hur mycket påverkade de människornas liv? Förutom gudarna hade de ju också en massa
andra figurer som det plats tvunget att man höll sig väl med - jättarna, dvärgarna, de underjordiske, skogens olika figurer samt alla djur som tillskrevs en massa olika attribut. Vargen vågade man ju (och fortfarande) inte ens nämna vid dess namn, istället användes s.k. noanamn som ulv, gråben
Asarnas eller Åsarnas olika skepnader och specialiteter var komplicerade, varom man till ett mindre del kan hitta läsning om på denna sida. En sak ägde man dock gemensamt - ett gott mjöd skulle man aldrig lämna odrucket!
Asarna var i den fornnordiska religionen den förnämsta från två gudaätter, den andra var vanerna. Möjligen plats även alferna (el. alverna) en sådan
Oden – den enögde allfadern
Oden har många namn samt är både krigsgud samt dödsgud. Till hans boning Valhall kommer hälften från de krigare som dött i strid. Han existerar den enögde allfadern såsom offrat sitt öga på grund av att kunna se allt som händer i världen.
Med Frigg har han sonen Balder och med Jorden har han sonen Tor. Oden har även flera djur. Hans två korpar, Hugin och Munin, minne och hågkomst, flyger ovan världen och rapporterar vad de sett. Sleipner, den åttafotade hästen, kan löpa genom alla världar. Gere och Freke är Odens vargar.
Den magiska sejdkonsten äger han lärt sig från Freja. Oden har ett guldring som heter Draupner och är viktig till gudarna.
Odens självoffer
Sittande i sitt högsäte Hlidskjalf tillsammans tillsammans Frigg, i hemmet Valhall, såg Oden ut ovan hela världen. Men han ville veta allt samt få vishet och insikt om dolda ting. ett önskan som drev honom att offra sig själv.
Sitt öga offrade han inom Mimers brunn och han kastade sig på sitt spjut Gungner i en slags symboliskt,