Kemisten Herbert Sinner åskådliggjorde detta i ett diagram kallat Sinners cirkel som visar just hur dessa fyra faktorer påverkar:
Tid är ofta en kritisk faktor inom industrin som man önskar minimera.
Kemikalier hög koncentration eller för aggressiva kemikalier vill man helst undvika, dels för kostnaden dock framförallt för miljön samt eventuella skador på godset.
Temperatur – ur energisynpunkt existerar lägre temperaturer önskvärda samtidigt som hög värme även kan påverka godset liksom tvättas.
Mekanisk påverkan kunna skilja sig åt samt bestå av många olika saker som borstar, skrapor och andra nötande verktyg, men också av vätskor som spolas på godset med olika tryck samt volym. I illustrationen på denna plats intill har den mekaniska påverkan delats upp inom tryck och flöde på grund av att bättre åskådliggöra den mekaniska påverkan i ett tvättmaskin.
Receptet på renhet är kapabel alltså varieras och vilken kombination av temperatur, kemikalier, tryck, flöde och period som ger optimalt tvättresultat med minsta
renhet, renlighet
Fråga: Jag skulle vilja veta om vi borde använda renheteller renligheti enstaka utbildning som handlar angående hygienen i en verkstad. Man pratar om föroreningar som blir smuts samt kemikalier som kan drälla ut och förorena lokalerna. Själv tänkte jag renlighet, men andra tyckte för att renlighethandlade om personlig hygien. I Rikstermbanken får man inga träffar på renlighet, men däremot på renhet. Vad säger TNC ifall detta?
Svar:Söker man på renhet i Rikstermbanken (och klickar i ”även i all annan text”) och inom TNCs interna databas sålunda ser man att flera träffar handlar om för att något ska vara fritt från främmande oönskade ämnen. TNCs gamla Tekniska basord säger att renhet (hos ämne) är ”egenskap för att vara fritt från inblandning av andra ämnen”. Någon definition för renlighet finns däremot inte i Rikstermbanken som du redan uppmärksammat, och TNCs interna databas ger inte heller således mycket information. I Nationalencyklopedins ordbok står det ifall ren: fri från (partikl