Växter som ger fett och proteiner

Vattnets kretslopp och fotosyntesen

Faktablad

Solen driver vattnets kretslopp och skapar vindar och vågor. Genom fotosyntes och förbränning driver solen också kolets kretslopp.

Publicerad 25 mar, • 3 min att läsa

Nästan all energi kommer från solen. Solen tillför hela tiden ny energi till jorden, vilket i sin tur påverkar massor med processer på jorden. Det existerar energi från solen vilket driver vattnets kretslopp samt som får vindarna för att blåsa, vilket i sin tur ger vågor vid haven.  

Vindar uppstår när energi ifrån solen sätter fart vid luften i atmosfären. ursprunglig värmer solen jordytan, liksom i sin tur värmer luften precis ovanför. Den värmda luften stiger uppåt eftersom varm luft existerar lättare än kall. Undertrycket, eller tomheten, som skapas på platsen där atmosfärisk luft steg gör att annan luft sugs dit: luften rör sig och vindar skapas. 

Solen driver även vattnets kretslopp. När vattnet värms upp i sjöar och hav avdunstar detta och bildar vattenånga liksom stige

De vegetabiliska alternativen ger också proteiner: sojadryck ungefär lika mycket som mjölk, cirka 3 gram per deciliter, och i havredryck är det 1 gram. Proteiner finns i många växter, men dessa är uppbyggda på ett annat sätt. De har lägre kvalitet, vilket betyder att de inte är lika lätta att använda. 1 hur mycket protein per dag kvinna 2 Fleromättat fett har mer än en dubbelbindning mellan kolatomerna. Hälsosamma källor till fleromättat fett inkluderar fet fisk, gräsbetat kött och ägg. Du kan läsa mer om vilka fetter du kan äta här. Fleromättat fett linolsyra. Det finns två grupper av fleromättade fetter (PUFA): fettsyrorna omega-3 och omega 3 varför behöver vi protein 4 Kolhydrater är en av de tre energikällorna; de andra två är fett och protein. 1 gram kolhydrater ger 17 kJ (4 kcal). Mat från växtriket (som grönsaker, frukt, mjöl och strösocker) innehåller i allmänhet mer kolhydrater, medan mat från djurriket (som kött och ägg, men inte mejeriprodukter) nästan inte innehåller några. 5 En växtcell har en cellvägg som ger stabilitet åt både cellen och växten. En växtcell har en stor vakuol. Den är mest fylld med vatten och bidrar också till cellens stadga. I växtcellen finns det gröna kloroplaster, fyllda med klorofyll. Här sker fotosyntesen, som nästan allt liv på jorden är beroende av. 6 Och som vi sa innan så har man överflöd av protein så omvandlas det till fett, och på så sätt ser kroppen till att hålla en balans. Inte bara vi människor består av kolhydrater, proteiner och fetter, utan även djur och växter består av detsamma, tillsammans har vi alla de beståndsdelarna plus allt vatten. 7 cellandning 8 Protein brukar kallas för kroppens byggstenar. 9 Jordnötter och pumpafrön innehåller exempelvis 25 gram protein per gram, samt mängder av enkelomättat och fleromättat fett som är bra för kroppen. 10 växter kväve från luften s.k. elementärt kväve (N 2). Medan nitrat kan transporteras och lagras i växten är ammonium och speciellt dess jämviktspartner ammoniak, giftigt för växten även i låga koncentra-tioner. Ammonium binds därför in i organiska för-eningar redan i rötterna och transporteras vidare i växten som aminosyror och. 11 Omättat fett är fett som innehåller omättade fettsyror. Alla naturliga fetter innehåller både mättat och omättat fett. De flesta vegetabiliska fetterna (fetter från växter) innehåller en stor del omättat fett. Och då en stor del är omättat blir fettet en flytande olja, som till exempel rapsolja och olivolja. 12

 

Lär dig varför naturen existerar nyttig

De ätliga vilda växterna är ofta nära släktingar till våra odlade växter eller tillhör åtminstone identisk familjer. Vid en jämförelse finner vi att näringsvärdet och hälsovärdet hos dem vilda växterna och hos ogräs är avsevärt större än hos de besläktade odlade växterna. Om oss jämför två sallatväxter ifrån familjen Compositae, maskros samt huvudsallat, finner vi, för att maskrosen innehåller över 3 gånger mera protein, 5 ggr mera fett, 4 ggr mera kolhydrater, 4 ggr mera kalcium, 5 ggr mera fosfor, 4 ggr mera järn, 7 ggr mera vitamin B1, 6 ggr mera niacin, 3 ggr mera C-vitamin och 12 ggr mera A-vitamin än den odlade sallaten. Därtill är maskrosen ytterst nyttig för hälsan, särskilt för levern samt gallsystemet.

 

Det är samma sak med de flesta andra vilda växter. Svinmållan innehåller dubbelt så mycket C-vitamin som spenat och sommargyllen tre gånger mera än de odlade kålväxterna, vilka även de är värdefulla - kålrova innehåller lika mycket C-vi