Rötter från svenska skogar
Rönn
Rönn (Sorbus aucuparia)
▶ Rönnen hör, liksom asp, björk och sälg, till de tidiga invandrarna efter istiden. Är idag ett av våra maximalt spridda lövträd.
▶ Förekommer på nästan alla marktyper. Har ett djupt rotsystem och är därför stormfast.
▶ Kan anta både busk- och trädform dock blir sällan något större träd, bl.a. beroende vid att det betas från olika djurarter.
▶ Lövsprickning sker tidigt. Blommar tillsammans med tvåkönade starkt doftande vita blommor i maj-juli, beroende på växtplats i landet.
▶ Fåglar sprider rönnens frön. Därför kan rönnar växa på ruiner samt i grenklykorna på stora träd, så kallade flogrönn eller flygrönn. Förr ansågs dessa ha magiska krafter.
▶ Veden har rödtonad splint och en mörkare brunaktig kärna och existerar ganska seg och hård.
▶ Historiskt har rönnvirke använts ganska sparsamt dock det sega virket kunde användas till verktygsskaft och
trämekaniska detaljer.
▶ Idag är virket eftersökt från konsthantverkare och slöjdare. enstaka annan klassisk användning existerar visselpipor på
Rötter och grenar ska bli kläder åt vårdpersonal
På hyggen finns stora mängder grenar och toppar som är kapabel användas bland annat mot textilier. Foto: Mostphotos/Kennerth Kullman
Skogen är en från Sveriges främsta råvaror samt används huvudsakligen som virke och till olika varor baserade på pappersmassa. vid hyggena lämnas grenar, rötter, toppar och mindre stammar kvar. Dessa förmultnar samt blir näring åt den skog som ska växa upp. Grot (grenar, rötter och toppar) är samlingsnamnet från resterna vid avverkningen. En del grot tas tillvara för att förtäras och omvandlas till energi men det mesta blir kvar i skogen.
Joseph Samec är professor i organisk kemi och forskar ifall hur restprodukter från skogsbruket kan få nya användningsområden. Han studerar bland annat lignin som är en ämne som binder tillsammans cellulosafibrer i trä, samt som tidigare betraktats likt en restprodukt i skogsindustrin, för att se angående det kan användas mot flygbränsle.
Aji Matthew. Foto: Nikl