Den nya materialismen

Ny Materialism - New Materialism - pocket, Engelska,

NyMaterialism/New Materialism, höstens stora grupputställning på Bonniers konsthall, samlar tretton konstnärer som arbetar med textil, lera, trä och föremål gjorda av lera och brända i en ugn där performativa aspekter från arbetet och arbetsprocessen inom sig får stort utrymme i installationer och workshops. Boken uppmärksammar den samtida konstens ökade intresse på grund av hantverk som metod samt material. Den presenterar klassiska och nya texter kring ämnet samt både nya och internationellt erkända konstnärskap.

Konceptuell konst och hantverk besitter länge betraktats som inom varsin ände på en spektrum mellan högt samt lågt inom konsten, enstaka uppdelning som idag känns alltmer överspelad. Utställningen samt boken fokuserar på samtida konstnärers praktik. Flera från konstnärerna använder sig från material, tekniker och referenser till äldre traditioner vilket här skapar ingångar till aktuella frågeställningar om konsumtion, produktion samt demokrati. Många av verk

At leve et liv, der lægger vægt på penge, materielle ting og ejendom, er at leve materialistisk. Dette står i modsætning til spiritualitet, åndelighed og religiøsitet. Filosofisk materialisme udelukker dog ikke åndelighed, hvis den blot findes inden for materialismen. 1 new materialism 2 materialism (en bildning till senlatin materiaʹlis ’materiell’, ’världslig’), filosofisk åskådning enligt vilken materien är det enda verkliga. Materialismen har en lång historia inom västerlandets tänkande. 3 nymaterialism teori 4 Den nya materialismen var ett revolutionerande framsteg, men tenderade likväl att vara mycket stel och mekanisk. Dessa nya filosofer attackerade kyrkan och förnekade själens självständiga existens, och hävdade att människan endast var en materiell kropp i likhet med alla andra djur och den oorganiska materien. 5 Materialism, även kallad fysism, i filosofin, uppfattningen att alla fakta (inklusive fakta om det mänskliga sinnet och viljan och den mänskliga historiens gång) är kausalt beroende av fysiska processer, eller till och med reducerbara för dem. Ordet materialism har använts i modern tid för att hänvisa till en familj av metafysiska. 6 Dialektisk materialism är en filosofi som berör vetenskapen och naturen; termen myntades av den tyske filosofen Joseph Dietzgen Termen användes sedan sporadiskt av Karl Kautsky, när han refererade till Karl Marx och Friedrich Engels, men Marx och Engels använde aldrig termen "dialektisk materialism". Istället talade de om. 7 8 Nymaterialismen är en växande tankeriktning som gör detsamma med den materiella världen. 9 NyMaterialism/New Materialism, höstens stora grupputställning på Bonniers konsthall, samlar tretton konstnärer som arbetar med textil, lera, trä och keramik. 10 Secara terminologi, pengertian materialisme terbagi menjadi 3 macam, yaitu: Menurut pengertian awam, materialisme adalah orang yang menghargai kekayaan atau harta melebihi hal lainnya. Menurut ilmu pengetahuan, materialisme adalah ilmu yang bekerja atas dasar materi (yaitu ilmu-ilmu eksakta / ilmu alam) Menurut filsafat, materialisme adalah. 11 Den antika materialismen var visserligen inte mekanisk, det måste tilläggas här, inte ens hos Demokritos; snarare måste man under denna fas tala om en "hylozoistisk materialism". Det grekiska ordet "hyle" betyder ursprungligen "trä", och "trä" står då för "stoff". 12

KAPITEL EN NY MATERIALISM

 

Framträdandet från liv i rymden förmå jämställas med någon sorts uppvaknande, nästan som angående – när det vaknar till liv – rymden själv, själva materien, vaknar upp, vaknar till liv, och det är detta uppvaknande till liv inom rymden som vi inom varierande grad – verkligen i oändligt varierande grad – upptäcker när oss ser liv i rymden, när vi ser liv i byggnader, på bergssidorna, i ett konstnärligt alster, i leendet i enstaka persons ansikte.

Merparten av den här boken har handlat om pengar, vilket existerar det vanliga föremålet till dagens ekonomi. Men vid en djupare nivå borde ekonomi handla om saker, speciellt de saker liksom människor skapar, varför dem skapar dem, vem likt får använda dem, samt hur de cirkulerar.

När jag åker igenom en amerikansk förort med dess snabbmatsrestauranger, enorma köplador och tårtbitsindelningar, eller betraktar arkitekturen hos moderna kontorsbyggnader och hyreshus, kan jag inte undgå att häpnas över fulheten hos alltsammans. Jämfört tillsammans med den